Protester i Burma

Samtidigt som det känns befriande att skåda alla de demonstrationer mot militärregimen i Burma så är oron också stor över att det hela kan sluta blodigt – mycket blodigt. De buddhistmunkar och vanliga burmeser som nu gett sig ut på gatorna är sannerligen modiga. Juntan i Burma (jag vägrar att kalla landet för ”Myanmar”) är brutal och har slagit ned protester förr, med tusentals dödsoffer som följd.

Det blir inte bättre av att generalerna som styr lever isolerade och förmodligen har en ganska skev bild av omvärlden. I ren paranoia flyttade de ju huvudstaden från Rangoon till en för ändamålet helt nybyggd stad, Naypyidaw, längre norrut in i djungeln. Och några mer ”moderata” (relativt sett) krafter finns inte kvar i militärledningen sedan olika utrensningar ägt rum. 2004 sparkades till exempel premiärministern general Khin Nyut. I dag leds juntan, som har det orwellianska namnet Statliga Freds- och Utvecklingsrådet, av den hårdföre generalen Than Shwe.

Burma är ett av Asiens fattigaste länder och dess ekonomiska misär kan härledas tillbaka till 1962, då den första militärkuppen ägde rum. Den nya regimen slog in på en ”burmesisk väg till socialism”, med ideal som isolering och självtillräcklighet, som varit katastrofal. Visserligen har den form av militärstyre som tog över efter blodiga protester 1988 officiellt övergivit socialismen men utan att något ordentligt alternativ kommit i dess ställe. Föga förvånande är Burmas ende vän Kommunistkina och det är nog mot Peking man får blicka för en lösning av krisen.

Kina känner sig bekväma med juntan. Med förtrycket råder en bedräglig stabilitet som gynnar kineserna då de kan använda sig av burmersiska utskeppningshamnar från sitt eget inland. Med demokrati skulle det bara bli besvärligt eftersom fria val tenderar att rucka på invanda relationer och skapa en del röra, särskilt i ett land som Burma där det finns många etniska minoriteter. Kina brukar också stoppa resolutioner mot militärjuntan i FN:s säkerhetsråd.

Å andra sidan vankas det olympiska spel i Peking, och Kina kanske inte anser sig ha råd med den ”badwill” det skulle innebära att hålla den burmesiska juntan under armarna. Kan påtryckningar från Kina förmå juntan att visa sig återhållsam? Det är oklart. Trots de kinesiska banden med Nordkorea så har framgångarna där också varit begränsade.

Men förtrycket kan inte pågå hur läge som helst. Burma kan inte isolera sig hur mycket juntan än önskar det. Information har alltid ett sätt att sippra ut. Ta till exempel det extremt dyra och lyxiga bröllop som juntaledaren Than Shwe höll för sin dotter. Bilder därifrån sprids bland annat genom YouTube och retar upp fattiga burmeser som kan se dem på hemliga Internet-kaféer.

Omvärlden måste nu kraftigt visa sitt stöd för de fredliga demonstranterna och för den demokratiska oppositionen i Burma. Ett särskilt ansvar vilar på länderna inom Asean (samarbetsorganisationen för stater i Sydostasien).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: