DN:s klimatalarmism

november 29, 2007

Dagens Nyheter är inte direkt ensamma om sin klimatalarmism, men de senaste dagarna har jag blivit uppmärksam på två tillfällen som gått väl långt.

Först så har man en stort uppslagen artikel om hur fler svenskar skulle dö i de extrema värmeböljor, som klimatförändringarna ger. Johan Norberg konstaterar nyktert efter att ha läst Bjørn Lomborgs nya bok ”Cool It” (finns på svenska), att det i Europa årligen dör fler av extrem kyla än av extrem hetta. Alltså skulle det med temperaturhöjningar totalt sett dö färre personer.

Sedan så har vi en ”sedlärande historia” om planeten Venus, vars atmosfär kokade bort av växthuseffekten. Även om det inte sägs rent ut så är det tydligt att man varnar för att samma sak kan hända här. När allt kommer omkring så hade ju Jorden och Venus i stort sett samma förutsättningar. Fast det hade de ju inte. Som Johan Ingerö påpekar så var solen 25-30 procent svalare då Venus hade oceaner.

Sedan får man inte heller glömma bort det faktum att Venus omloppsbana ligger klart närmare solen. Planeten har således inte alls samma förutsättningar som Jorden. Den ligger helt enkelt på fel avstånd, utanför den livgivande sfären, från solen. Precis som Mars, som ligger för långt bort och därför också är betydligt kallare. Fast det kanske var venusianerna som släppte ut för mycket koldioxid?


Sputnik 50 år

oktober 4, 2007

I dag är det ett halvsekel sedan den första satelliten Sputnik sköts upp och chockade en hel värld. Onekligen en milstolpe i historien, men den skuggas av det pris som Sovjetunionens befolkning fick betala för rymdutvecklingen – eller snarare den militära utvecklingen för det var i stort sett detsamma. Pär Högselius skriver tänkvärt om det i Svenska Dagbladet.

Vad få rymdentusiaster vill erkänna är att rymdforskning till stor del är betingat av militära intressen. Och jag är själv en stor rymdentusiast. Det är ingen tillfällighet att man talat om rymdkapplöpning och att de största framgångarna kommit när denna kapplöpning varit som intensivast – under 60-talet fram till månlandningarna. Att besitta ”the high ground” är alltid militärt fördelaktigt och vad kan vara mer ”high ground” än att var ute i rymden? Men sedan man vunnit månloppet så klingade också rymdutvecklingen av – tyvärr. Kanske kan nu Kinas nyvakna rymdintresse öka kapplöpningen igen?

Hur militärt det ändå var visas av det faktum att den riktigt stora nyheten 1957 inte kom den 4 oktober utan tidigare, den 27 augusti. Då sköt nämligen ryssarna den första interkontinentala ballistiska raketen R-7 tvärs över den sovjetiska landmassan och bevisade då att man i stort sett kunde skicka sina kärnvapen dit man önskade. Det var med just R-7 som Sputnik sköts upp, och den raketen har sedan stått som förebild till de Sojuz-raketer som används än idag.

Också de amerikanska raketerna som användes i deras rymdprogram var egentligen militära kärnvapenbärare – Redstone, Atlas, Titan. Det var först senare som man började tillverka raketer enbart avsedda för rymdprogrammet, som den kraftfulla Staturnus som skickade Apollo till månen.